Sparande del 1: Buffertsparande och kreditkort

Föregående inlägg handlade om disciplin och om att kunna motstå onödiga utgifter ("ankpress...") bland annat. Har man bra disciplin så kan man använda räntefria kreditkort på ett kreativt sätt i kombination med ett sparkonto som jag nu kommer att beskriva närmare.

Bilden nedan är ett förslag på ett sparupplägg för ett normalt hushåll med barn. Detta inlägg kommer även att handla om en av de förmodligen viktigaste sparkomponenten ett hushåll bör ha: buffertsparande, eller en så kallad "buffert".

Hur stor en buffert ska vara kan man diskutera men tre månaders utgifter kan vara något i sikta på i första hand. Då klarar man minskat inflöde av pengar i hushållet och vinner tid i de fall man behöver lägga om sin ekonomi för att klara nya förutsättningar långsiktigt (sjukdom, arbetslöshet, dödsfall, kostnadsförändringar, olycksfall m.m.).

Vilka egenskaper bör ett sådant sparande ha?

• Pengarna ska vara tillgängliga på max en bankdag
• Avkastningen ska vara så hög som möjligt till ingen eller mycket låg risk
• Insättningsgaranti ska finnas

Vidare är kan sparformen även vara bra för att maximera avkastning på kortsiktigt omsatta pengar vilket adderar ytterligare egenskaper till listan:

• Uttagen ska vara fria och obegränsade
• Man ska kunna göra en insättning på max en bankdag

Anständig ränta på transaktionskonto är sällsynt för vanligt folk (dvs alla vi som inte klassas som Private Banking) men det finns upplägg som möjliggör hög ränta på alla ingående pengar men det kräver disciplin, räntefri kredit samt lite arbetsinsats.

Hur gör man då?

• Skaffa kreditkort med räntefri kredit på minst 45 dagar
• Alla pengar in skickar man vidare till bufferten så fort som möjligt (lön, bidrag etc)
• Alla utgifter betalar man så långt som möjligt med kreditkortet och gör uttag av bufferten i de fall kontant betalning krävs (exempelvis betalningar av räkningar på förfallodagen)

Uppläget kräver disciplin då ett kreditkort lätt kan missbrukas då man "alltid" har pengar men uppsidan är att man avkastningsmaximerar sitt hushålls omsatta pengar. Vidare så är det förstås lite jobb att hålla reda på att uttagen görs lagom till förfallodagar och dylikt men det kan det vara värt om hushållet omsätter lite större summor.

Ett exempel givet ett sparkonto med fria uttag:

1. Löner på totalt 40 000 in på lönekonto den 25:e
2. Överföring på hela beloppet till sparkontot samma dag
3. Uttag för räkningar på 20 000 dag innan betaldag den 31:a
4. Löpande utgifter på 15 000 under perioden till nästa lön betalas med räntefri kredit med förfallodag nästkommande månad
5. "Överskott" på sparkonto ligger kvar tills vidare eller tills målnivån med buffertsparandet har uppnåtts
6. Vid eventuellt underskott fyller man på från bufferten

När bufferten överstiger målnivån så kan man överväga andra alternativ än sparkonto för överskottet. I skrivande stund är ISK den sparprodukt som lämpar sig bäst för ytterligare buffertspar med lite högre risk men chans till bättre avkastning.

Går detta upplägg att få till med en (stor)bank? Nix, det kräver i dagsläget flera banker då mig veterligen ingen erbjuder detta med tillräckligt bra villkor för att det ska vara intressant. Flera banker kan nog vara en tröskel för de flesta men med bra internet- och apptjänster i kombination med Mobilt bank-id är det faktiskt inte så svårt/jobbigt.

Är det värt allt detta? Man får jämföra med vad man kan få som "helkund" på sikt och om man har stort bolån så kan 5 punkters extra rabatt vara mer värt än ett bra sparkonto exempelvis.

Personligen värdesätter jag lättrörlighet och har inga problem att sprida tjänster över banker och det går att förhandla vettiga räntor på bolån utan att flytta rubb o stubb.

Inlägg avseende de andra spardelarna kommer, häng kvar!

/Stefan